Börja handla på Mat.se och få mer tid för livet!

BÖRJA HANDLA Ange koden NY200 vid ditt första köp. Gäller vid köp över 750kr.
Just nu! 200 kr nykundsrabatt Gäller t o m 31/12 2021
tema postad 1 månad sedan

Allt du behöver veta om pasta

blog-image

Låt oss lära oss mer om en favorit hemma i köket - pasta! En råvara som är så mycket mer än vardagsräddaren längst in i skafferiet. Vi visar här hur du gör egen deg, hur mycket du bör salta vattnet, vilken sort som passar när och hur du undviker att koka för mycket pasta..

Hur mycket pasta ska jag koka?

Vi börjar med det svåraste och ett problem som vi alla kan känna igen: hur mycket pasta ska jag egentligen koka? Och ja, svaret på det är inte enkelt. Det beror såklart på hur hungrig personen som ska äta är, men också vad som serveras till. Vanligtvis räknas en portion hos de vanligaste pastatillverkarna till 75-85 gram, medan det i restaurangkök oftast beräknas runt 110-125 gram torr pasta per portion. Serveras pastan till en enkel tomatsås kan du behöva räkna med mer pasta, medan om du har en gräddig kycklingsås eller bolognese till din pasta som mättar mer kan räkna med en något mindre mängd torr pasta per portion.

Här nedan ser du två vanliga pastasorter och hur mycket som en (1) dl av varje blir på tallriken, samt en lång pastasort där en diameter på 1.5 cm ger cirka en portion (85 gram).

1 dl penne rigate väger cirka 40 g och ger knappt 2 dl kokt pasta.

1 dl makaroner väger cirka 45 g och ger knappt 2 dl kokt pasta.

Ett knippe linguine med en diameter på 1.5 cm motsvarar cirka 85 gram pasta.

Vilken pastasort ska jag välja?

Tänk alla dessa pastasorter som finns, faktiskt flera hundra, det måste finnas en anledning? Och ja, självklart finns det det. De italienska husmödrarnas fantasi har tagit fram de olika typerna utifrån regionala behov och tillgångar. Som i norra Italien där de rikare områdena kunde använda sig av lyxiga ägg i sin pasta. Detta gav smidigare degar som enklare kavlades ut till tunn pasta att göra exempelvis fylld pasta av. I grund och botten har de olika formerna uppkommit för att möta ett behov bäst: de ska genom sina olika former, veck och ihåligheter absorbera och plocka upp smaker från såsen på bästa sätt.

Här följer några enkla riktlinjer att följa vid val av pastasort.

  • Färsk eller torr pasta? Färsk pasta anses oftast höra till det lyxigare segmentet och är en färskvara. Den går snabbare att koka och är oftast gjord med ägg. Den torra pastan kan du hitta mycket billigt och den håller dessutom länge i skafferiet. Trots att den inte känns lika lyxig så är den många kockars främsta val då den är enklare att koka al dente (alltså med lite tuggmotstånd). I exempelvis en Pasta Carbonara är torkad pasta en självklarhet enligt italienarna.
  • Lång pasta: Den långa pastaformen ska främst se till att sås och bitar fångas upp av pastan när den snurras upp på gaffeln. De tunnare långa sorterna så som spaghetti, capellini och bucatini passar bra till lättare såser, medan de bredare som pappardelle, tagliatelle och fettucine tar bra hand om såser åt det mer robusta hållet med kött eller större grönsaksbitar.

Tips! Har du ingen kastrull där pastan får plats? Koka din långa pasta i en stekpanna så slipper du bryta sönder den.

  • Kort pasta: Här finns det rörformade, snäckformade och skruvade former. Dessa former med både hålrum och veck fångar upp all typ av sås på ett bra sätt. De gör sig även bra i exempelvis sallader och i gratänger. För att nämna några: Penne, fusilli, makaroni, radiatori och mezze maniche.
  • Fylld pasta: En typ av färsk pasta där mycket av smaksättningen redan finns i pastan. Tortellini, tortelloni, ravioli och mezzelune för att nämna några.
  • Lasagne, gnocchi och risoni: Pastaplattor har ett självklart syfte och används inte till mycket annat än just lasagne. En sort som för många är något anonym är sorten risoni som är mer lik ris, dock utan någon längre koktid. Perfekt i soppor, sallader eller rätter som är mer åt risottohållet. Även gnocchi räknas som en pasta, där är det även potatis i degen. Här kan du se hur du gör egen gnocchi >>

Hur mycket salt ska jag ha i pastavatten?

"Salato come il mare" (”Salt som havet”) kanske är något som du hört, och det ligger något i det. Vi tillsätter salt i vårt kokvatten, oavsett om det är pasta, potatis, gryn eller ris i vår kastrull, för att det ska få någon smak. Vi behöver ta hänsyn till hur länge råvaran ska kokas och hur dess skal/kärna ser ut för att veta hur mycket salt som behövs. Pasta kokas oftast väldigt kort och behöver därför lite mer salt i sitt kokvatten. En tumregel är 1000-100-10, alltså 1000 ml vatten till 100 g pasta och 10 g salt (ca 0.5 msk). Fundera dock över hur salt din pastasås är, om du använder torr eller färsk pasta och om du har salt i din deg. Torr pasta är i vattnet en längre tid än färsk vilket kan göra att du behöver salta pastavattnet lite mer för den färska (om den färska degen inte har salt i sig vill säga).

Tips! Koka pastan cirka 2 minuter kortare än vad som står på paketet och låt den koka klart när du blandar ner den i såsen. Och du, pastan väntar inte på någon så se till att både såsen är klar och att gästerna sitter vid bordet när pastan börjar kokas.

Hur används pastavatten?

Häll inte ut vattnet som pastan kokat i utan använd den till att reda din pastasås! Vattnet är nämligen väldigt stärkelserikt och hjälper till att binda såsen kring pastan. När din pasta kokat cirka 2 minuter mindre än vad som står på paketet för du över den till din kastrull/panna med pastasåsen. Addera samtidigt 1-2 dl av pastavattnet och låt detta koka in under omrörning. Nu tillagas pastan klart i såsen och på köpet får du en krämigare rätt.

Tips! Bronsvalsad pasta betyder att maskinen som gjort pastan lämnat grövre spår på pastan vilket gör att den suger upp såsen extra bra. Ser du tillägget rigate efter pastan? Då betyder det att sorten är räfflad, medan motsatsen säger lisce.

Hur gör jag egen pastadeg?

Ja eller bara pasta (om vi ska vara noga, då pasta på italienska betyder deg) kan du göra på flera olika vis. På olika sorters mjöl, med ägg eller med enbart vatten, med eller utan olivolja och salt. Vanliga mjölsorter som används är vetemjöl Tipo "00" (vilket står för hur finmalet mjölet är. Tipo ”00” är ett mycket finmalet vetemjöl), durumvetemjöl eller mannagryn/Semolina som är något grövre. Det skiljer sig mellan regionerna vilken mjölsort som används samt om det är äggpasta eller inte. Ett grövre och starkare mjöl som Semolina används när pastan görs på vatten istället för ägg. Att använda olivolja i sin deg hör inte till proffskockarnas vardag, men det ger hemmakocken en mer lättarbetad deg. Det samma gäller salt, dock kan det mer ses som en smaksak.

Grundrecept på pastadeg hittar du här >>

Tips! Pastan som blir över när du gör exempelvis ravioli kan du göra små pastaknyten av, låta torka och använda senare.

0
0
Skriv en kommentar
Skribent
Julia Thielen

fruits
Välkommen till Mat.se Att handla mat har aldrig varit enklare.
Börja handla

Du använder en gammal webbläsare som vi saknar stöd för.

Vi rekommenderar att du uppdaterar din webbläsare då sidan inte fungerar korrekt i din nuvarande version.

Ladda ner senaste versionen av Chrome på adressen: https://www.google.com/chrome
Ladda ner senaste versionen av Internet Explorer på adressen: http://www.microsoft.com/sverige/windows/Internet-explorer/default.aspx
x 5

Nyhet! För att spara tid har 0 produkter automatiskt
lagts till. Detta är vad du brukar handla av denna vara.

Du kan stänga av/på funktionen från dina inställningar.

Visa inte igen