Hållbarhet postad 4 månader sedan

Klimatmärkta produkter

blog-image

Maten vi äter står för ca 31 % av hushållens utsläpp. Rätt mycket, eller hur!? Varje ingrediens på tallriken har olika högt CO2e-tal. Nötkött har bland de högsta. Vegetariska matvaror har oftast de lägsta. Genom att göra små förändringar i dina vanor, kan din måltid ganska enkelt lämna ett mindre klimatavtryck. Vi har tagit första steget med att klimatmärka en stor mängd av de matvaror som säljs i störst volym. Vill du också vara med och ta det första steget? Läs mer om hur du handlar mer klimatsmart med vår klimatmärkning här.

Tillsammans med RISE (Research Institute of Sweden) har vi märkt upp ca 3000 matvaror i vårt sortiment. De står tillsammans för 80 % av volymen mat som vi säljer. CO2e-talet fungerar ungefär som ett grönt jämförpris, det vill säga mängden koldioxidutsläpp per kilogram produkt. Saker som påverkar CO2e-talet är om varan har åkt långt, fabrikens energiåtgång eller hur mycket energi som gått åt för att framställa till exempel fodret i produktionen.

Klimatmärkningen är ett enkelt verktyg om du vill jämföra olika produkter inom en kategori. Är det ris, potatis eller pasta som lämnar störst klimatavtryck? Är det mer klimatsmart att lägga ost eller skinka på mackan? Du kan också jämföra CO2e-talet för samma produkt. Det kan finnas skillnader. Vilken pasta har lägst tal, tro?

Mycket som rör klimatfrågan beskrivs i siffror och statistik. Vår klimatmärkning är inget undantag. Här kan du som är intresserad, fördjupa dig lite mer hur vi har räknat, och varför olika produkter har olika klimattal till exempel.

Om Mat.se:s klimatdatabas

Mat.se:s klimatdatabas är skapad av Sveriges forskningsinstitut RISE. RISE har tagit fram klimattalen med fokus på geografiskt ursprung och råvaruinnehåll. Klimattalen är baserade på livscykelanalyser (LCA), klimatavtryck (carbon footprint) och annan klimatinformation som funnits tillgänglig, och har i många fall anpassats för att bättre representera Mat.se:s sortiment. Vi har därefter i samarbete med RISE matchat klimattalen mot livsmedelsartiklarna i deras sortiment.

Klimattalen representerar klimatpåverkan (kg CO2-ekvivalenter) per kg livsmedel, från primärproduktion till gårds- eller fabriksgrind, exklusive förpackning. För importerade livsmedel ingår även transport till Sverige. Talen avser klimatpåverkan och säger inget om andra miljöaspekter som exempelvis biologisk mångfald eller vattenanvändning.

Hur kan det skilja så mycket mellan olika matvarors klimatavtryck?

Varför har nötkött ett så högt CO2e-tal som 28 kg när fläskkött och kyckling bara har 4,8 resp 2,6? Allt är ju kött?! Och hur kommer det sig att ris har ett CO2e värde på 3 per kg när potatis landar på 0,1 per kg? Det är ju plantor båda två?! Jo, såhär är det. Nötkreatur och får är idisslare. De smälter sin mat längre och rapar (och fiser) ut metangas, en växthusgas som har 34 gånger så hög klimatpåverkan som koldioxid. En kyckling föds upp på cirka 5 veckor och grisar slaktas efter ungefär 6 månader. Nötkreatur slaktas däremot först efter ca 2 år. Kor behöver alltså mer mat. Ofta spannmål, ensilage och kraftfoder och hinner släppa ut metan under denna tid.

Ris odlas i vatten. De vattendränkta risodlingarna orsakar betydligt större utsläpp än spannmåls- och potatisodlingar, eftersom metangas frigörs från den våta marken. (Källa: Livsmedelsverket) Det kan också vara skillnader mellan till synes identiska varor. Men det kan skilja beroende på hur mycket energi som använts när de har framställts. Det kan alltså vara skillnad på blomkål och blomkål.

Viktigt att veta om klimattalen

  • Enheten koldioxidekvivalenter (CO2e) inkluderar utsläpp av de viktigaste klimatgaserna såsom koldioxid, metan och lustgas.

  • Klimattalet är inte anpassat till mängden livsmedel för den aktuella artikeln, utan presenterar ett jämförande klimattal per kg produkt. Klimattalet representerar den ”form” som produkten har i Mat.ses butik, t.ex. rå köttfärs, torkad pasta eller bryggkaffepulver.

  • Klimattalen baseras på bästa tillgängliga data med avseende på kvalitet, tid och geografi. Tillgång till representativa LCA-beräkningar varierar mellan olika typer av livsmedelsgrupper vilket påverkar klimattalens kvalitet.

  • Forskning inom området visar att det finns variationer i klimatpåverkan mellan olika produktionssätt av samma sorts livsmedel, till exempel med avseende på odlingsklimat, jordslag, vilken el och andra energikällor som använts, effektivitet, val av gödsel mm. Exempel på andra parametrar som spelar in är vädervariationer som bl.a. påverkar skördarnas storlek vilket i sin tur har betydelse för produktens klimatpåverkan. För klimatpåverkan från sammansatta produkter, exempelvis färdigrätter, har även faktorer såsom vilket vegetabiliskt fett som använts eller mängden kött och dess ursprung betydelse. Klimattalen är ungefärliga och ska inte ses som en absolut sanning för de specifika produkterna men är anpassade för att vara så representativa som möjligt utifrån rådande förutsättningar.

  • Livscykelanalys är en standardiserad metod där de parametrar som ingår anpassats utifrån studiens syfte och förutsättningar, t.ex. metodval, indatas kvalitet, hur systemet är definierat, antaganden och avgränsningar. Dessa val påverkar resultatet.

  • Vid dataluckor (saknad data) har estimeringar och modelleringar gjorts, t.ex genom att: Utgå från data för en annan liknande produkt, utgå från data för en produkt från ett annat geografiskt område, genom att beräkna ett klimattal utifrån en produkts ingående ingredienser och dess klimatpåverkan, anpassat genom modifieringar, omräkningar och uppskattningar utifrån andra källor och RISE erfarenheter från tidigare forskning.

Det här är växthuseffekten

Växthuseffekten har alltid funnits. Den innebär att solen strålar in mot jorden, och den värmestrålning som skapas nere på jorden, går till att värma upp atmosfären och planeten. Det är tack vare den som vi har en behaglig temperatur på jorden. Hade vi inte haft någon växthuseffekt, hade medeltemperaturen varit ca -20 C istället för +14 C.

Men nu har den blivit förhöjd på grund av klimatförändringarna. Vissa gaser i atmosfären, som till exempel koldioxid och metan, gör att strålningen tillbaka ut i rymden begränsas, den studsar liksom tillbaka mot oss, vilket gör att det då blir varmare i atmosfären. Metangas har 34 gånger så stor påverkan på växthuseffekten än koldioxid och lustgas har 298 gånger så stor påverkan. Så genom att minska mängden växthusgaser i atmosfären så kan vi begränsa klimatförändringarna.

Uppgifter om klimattal (så kallade koldioxidekvivalenter eller CO2e) som visas för Mat.se:s artiklar på denna hemsida tillhör RISE Research Institutes of Sweden AB. Icke-godkänd användning kommer beivras.

De klimatavtryck som vi visar i vår butik är inte specifikt framtagna för den enskilda producentens specifika artikel. Det innebär att livsmedelsprodukter med liknande ursprung och sammansättning av råvaror ligger i samma nivå klimatmässigt.

1
0
Skriv en kommentar
Skribent
Marine Jonsson

fruits
Välkommen till Mat.se Att handla mat har aldrig varit enklare.
Börja handla

Du använder en gammal webbläsare som vi saknar stöd för.

Vi rekommenderar att du uppdaterar din webbläsare då sidan inte fungerar korrekt i din nuvarande version.

Ladda ner senaste versionen av Chrome på adressen: https://www.google.com/chrome
Ladda ner senaste versionen av Internet Explorer på adressen: http://www.microsoft.com/sverige/windows/Internet-explorer/default.aspx
x 5

Nyhet! För att spara tid har 0 produkter automatiskt
lagts till. Detta är vad du brukar handla av denna vara.

Du kan stänga av/på funktionen från dina inställningar.

Visa inte igen