Om Mat.se:s klimatdatabas
Mat.se:s klimatdatabas är skapad av Sveriges forskningsinstitut RISE. RISE har tagit fram klimattalen med fokus på geografiskt ursprung och råvaruinnehåll. Klimattalen är baserade på livscykelanalyser (LCA), klimatavtryck (carbon footprint) och annan klimatinformation som funnits tillgänglig, och har i många fall anpassats för att bättre representera mat.ses sortiment. Mat.se har därefter i samarbete med RISE matchatklimattalen mot livsmedelsartiklarna i deras sortiment.
Klimattalen representerar klimatpåverkan (kg CO2-ekvivalenter) per kg livsmedel, från primärproduktion till gårds- eller fabriksgrind, exklusive förpackning. För importerade livsmedel ingår även transport till Sverige. Talen avser klimatpåverkan och säger inget om andra miljöaspekter som exempelvis biologisk mångfald eller vattenanvändning.
Viktigt att veta om klimattalen
- – Enheten koldioxidekvivalenter (CO2e) inkluderar utsläpp av de viktigaste klimatgaserna såsom koldioxid, metan och lustgas.
- – Klimattalet är inte anpassat till mängden livsmedel för den aktuella artikeln, utan presenterar ett jämförande klimattal per kg produkt. Klimattalet representerar den ”form” som produkten har i mat.ses butik, t.ex. rå köttfärs, torkad pasta eller bryggkaffepulver.
- – Klimattalen baseras på bästa tillgängliga data med avseende på kvalitet, tid och geografi. Tillgång till representativa LCA-beräkningar varierar mellan olika typer av livsmedelsgrupper vilket påverkar klimattalens kvalitet.
- – Forskning inom området visar att det finns variationer i klimatpåverkan mellan olika produktionssätt av samma sorts livsmedel, till exempel med avseende på odlingsklimat, jordslag, vilken el och andra energikällor som använts, effektivitet, val av gödsel mm. Exempel på andra parametrar som spelar in är vädervariationer som bl.a. påverkar skördarnas storlek vilket i sin tur har betydelse för produktens klimatpåverkan. För klimatpåverkan från sammansatta produkter, exempelvis färdigrätter, har även faktorer såsom vilket vegetabiliskt fett som använts eller mängden kött och dess ursprung betydelse. Klimattalen är ungefärliga och ska inte ses som en absolut sanning för de specifika produkterna men är anpassade för att vara så representativa som möjligt utifrån rådande förutsättningar.
- – Livscykelanalys är en standardiserad metod där de parametrar som ingår anpassats utifrån studiens syfte och förutsättningar, t.ex. metodval, indatas kvalitet, hur systemet är definierat, antaganden och avgränsningar. Dessa val påverkar resultatet.
Vid dataluckor (saknad data) har estimeringar och modelleringar gjorts, t.ex.
- – Genom att utgå från data för en annan, liknande produkt
- – Genom att utgå från data för en produkt från ett annat geografiskt område
- – Genom att beräkna ett klimattal utifrån en produkts ingående ingredienser och dess klimatpåverkan
- – Anpassat genom modifieringar, omräkningar och uppskattningar utifrån andra källor och RISE erfarenheter från tidigare forskning
Klimatsmart val
De produkter som valts ut ingår i produktgrupper där en förändrad konsumtion baserad på alternativa råvaruval kan ge en stor klimatnytta. Med stor klimatnytta menar vi att de klimatsmarta rekommendationerna helst får ge upphov till max hälften så stor klimatpåverkan jämfört med de råvaror som föreslås bytas ut.
Urvalet ska inte betraktas som komplett utan beror på olika faktorer, däribland tillgängliga klimatdata.
Projektet har fått stöd inom det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.
Arbetet med Mat.se:s klimatdatabas har även fått stöd av Axfoundation och Antonias Förnyelsefond, två stiftelser knutna till Axel Johnson-koncernen, som arbetar konkret och praktiskt för ett mer miljömässigt och socialt hållbart samhälle.
Lite om olika livsmedels CO2e-tal
Varför har nötkött ett så högt CO2e-tal som 28 kg när fläskkött och kyckling bara har 4,8 resp 2,6? Allt är ju kött?! Och hur kommer det sig att ris har ett CO2e värde på 3 per kg när potatis landar på 0,1 per kg? Det är ju plantor båda två?!
Nötkreatur och får är idisslare. De smälter sin mat längre och rapar (och fiser) ut metangas, en växthusgas som har 34 gånger så hög klimatpåverkan som koldioxid.
En kyckling föds upp på ca 5 veckor och grisar slaktas efter ungefär 6 månader. Nötkreatur slaktas däremot först efter ca 2 år. Kor behöver alltså mer mat (ofta spannmål, ensilage och kraftfoder och hinner släppa ut metan under denna tid.
Ris odlas i vatten. De vattendränkta risodlingarna orsakar betydligt större utsläpp än spannmåls- och potatisodlingar, eftersom metangas frigörs från den våta marken. (Källa: Livsmedelsverket)
Det kan också vara skillnader mellan till synes identiska varor. Men det kan skilja beroende på hur mycket energi som använts när de har framställts.
Det här är växthuseffekten
Växthuseffekten har alltid funnits. Den innebär att solen strålar in mot jorden, och den värmestrålning som skapas nere på jorden, går till att värma upp atmosfären och planeten. Det är tack vare den som vi har en behaglig temperatur på jorden. Hade vi inte haft någon växthuseffekt, hade medeltemperaturen varit ca -20 C istället för +14 C.
Men nu har den blivit förhöjd på grund av klimatförändringarna. Vissa gaser i atmosfären, som till exempel koldioxid och metan, gör att strålningen tillbaka ut i rymden begränsas, den studsar liksom tillbaka mot oss, vilket gör att det då blir varmare i atmosfären. Metangas har 34 gånger så stor påverkan på växthuseffekten än koldioxid och lustgas har 298 gånger så stor påverkan. Så genom att minska mängden växthusgaser i atmosfären så kan vi begränsa klimatförändringarna.
